Knappar

Något av det absolut vackraste jag vet är pärlemorknappar. Helst tillsammans med oljat trä eller grå ull. Kontrasten mellan träets och ullens grovhet mot det blanka, skimrande i pärlemor tilltalar mig väldigt starkt. Till den stora knappen överst tänker jag sticka en kofta (även om tanken om koftan kom först är på något sätt självklart att knappen får en central plats), så snart har jag lite mer grå ull och pärlemor i mitt liv. Fram tills dess får knapparna ligga uthällda på min gigantiska almskärbräda.

I höstas var jag i en second-handbutik och letade igenom deras knappgömmor. Jag plockade ut alla pärlemorknappar de hade och funderade över vad de kunde tänkas kosta, det stod nämligen inget om priset där. Jag tänkte att jag kunde föreslå ett lågt pris först, och så kunde det höjas en bit. Jag gick igenom vad jag skulle säga, mitt bud och värsta möjliga situation i huvudet, jag har alltid haft väldigt svårt för att pruta och köpslå. Darrbent och med skenande puls gick jag mot kassan, med en svettig näve full med knappar. Jag ler försiktigt och säger: "Lite knappar, tio kronor kanske?". Kvinnan vid kassan ger mig en sträng blick och säger: "Nej!". Jag håller på att svimma, såhär såg det inte ut i mitt huvud. Sen fortsätter hon: "Inte mer än fem kronor!".

Snart är jag klar med min stora sjal, då får jag sticka på andra saker. Jag är inne på slutspurten, men kommer att få en himla massa trådar att fästa. Det kommer att ta tid...