Helgen som gick spenderades på mitt favoritställe - släktgården utanför Norrtälje. Där stickade jag dessa halvvantar till bästa J.
Garn:
Detta, tretrådigt kadjetvinnat av babykamel.
Mönster: Eget improviserat, med vriden resår.
Stickor: Ca 3 mm, tror jag.
Sera svansar runt och ser till att allt går rätt till.
Första kvällen upptäckte jag och J att en liten blåmes tagit sig in i huset, den satt helt nöjt i taklampan och fångade flugor. Då och då flög den ett varv runt rummet för att skrämma upp slöa flugor. Taklampan är precis ovanför min säng, som var täckt av ett lager av flugvingar och flugben. Nästa morgon släppte jag ut blåmesen, som helt nöjd flög ut i hösten.
Det är verkligen höst. I alla möjliga och omöjliga vrår i huset hade nässelfjärilar krupit in och lagt sig till vintervila. När vi kom och värmde upp huset trodde de att det var vår, och vaknade till liv. Vi släppte ut kanske femton stycken.
Runt gården finns de vackraste skogarna jag har sett. De är gamla och fulla av liv. Det hänger långa skägglavar i träden och finns väldigt många sorters mossa. Dessutom är de fulla av svamp, på en promenad på ett par timmar plockade vi (jag, J, mor och lillasyster A) 5,4 kilo trattkantareller.
Superfina handledsvärmare! Gillar det enkla, det gör att de blir extra snygga! :)
SvaraRaderaunderbart fina vantar och härliga bilder
SvaraRaderaoh mina trakter! hur fina bilder som helst!
SvaraRaderaFin handledsvärmare. Enkla och vackra. Och kamel är ju så mysigt!
SvaraRaderaOch som den kattälskare jag är så måste jag ju säga att du har en väldigt vacker katt.
Otroligt fin vantmodell! Färgen gillar jag också. Kamelgarn låter väldigt exotiskt för mig. Hur känns sådant? Vantarna ser ju onekligen mjuka ut.
SvaraRadera