En till blå klänning!

 Jag gillar blått numera. Därför blev även nästa klänning blå.

 Tyget är tunt fint halvlinne från Korps, jag köpte det på syfestivalen förra hösten.

 Fickor = superbra! Var ska en annars ha allt skräp?

 Tyget har ett väldigt fint fall, lite tungt sådär.

 Mönstret är Vogue 8789 men jag har gjort en lite annan kjol och lagt till fickor.

 Monstret är Smilla.

Maskinstickad Sherlock-tapet-kofta

 I min coola skola har vi nu haft maskinstickning och lärt oss, ja, att sticka på maskin. Efter att ha stickat väldigt många par sockor på få dagar ville jag gå vidare med något krångligare utan att sticka för mycket provlappar och då blev det alltså denna kofta, stickad efter egna mått, med ett hålkort jag knipsat alldeles själv. Garnet är kampes 2-trådiga.

 Knapparna är från min lilla knappsamling.

 Här är mönsterinspirationen: Tapet från tv-serien Sherlock. Se den, ba göre!

Blått del två

I slutet av gymnasiet hade jag en blå period då jag klädde mig nästan enbart i blått. Jag tror att jag fick en liten överdos av blått då, för sedan dess har jag haft de flesta färger utom blått. Nu på sistone har det dock hänt något, kanske är det det att jag har insett hur fint det är med rött och blått tillsammans, men faktum är att det blåa har smugit sig på igen. Efter den blåa klänningen här på bilden har jag faktiskt sytt två blåa klänningar till som inte har blivit fotograferade än, det är alltså redan en lång följetong.

Denna kofta var i alla fall det första tecknet på att blått var på väg tillbaka, jag påbörjade och avslutade stickningen redan i våras men började sy knappbanden först på garnkalaset i augusti och avslutade koftan nyligen.

Mönstret heter Miette och är gjort av Andi Satterlund. Jag tror (men är inte helt säker pga lång tid sedan) att jag använde stickor 4 och 4,5 mm, alltså något mindre än i mönstret. Garnet heter Lambswool silk aran och är från Kingcraig. Det var trevligt att sticka med och jag gillar resultatet. Knapparna är från min samling och knappbandet som jag tydligen glömt att fotografera från Tant Kofta.

Något blått (eller Sylusten är tillbaka)

På syfestivalen köpte jag en stor hög med tyger från Korps, de hade köpt upp ett lager tyg från en nedlagd kostymfabrik och sålde alla tyger för 20:- / meter eftersom de inte visste exakt innehåll. Detta tyg tror jag innehåller ganska mycket ylle: det har ett fantastiskt fint fall och skrynklar nästan inte alls.

Mönstret är Butterick B5748 som jag föll för på grund av den djupa ringningen bak. Detta är det andra mönster jag någonsin syr efter, alla mina andra klänningar har varit variationer på Hawthorn från Colette Patterns, som jag tycker sitter bättre på mig än denna trots en del små ändringar. Planen jag har nu är att rita om halsringningen på det mönstret och sy en till klänning som är djup i ryggen. Det kommer säkert att hända någon gång när jag sytt klart allt annat jag vill sy.

Det är första gången jag syr i en dragkedja i ett plagg, annars har jag varit en knäpperska av stora mått.

 Jag har även fodrat hela överdelen, det var roligt att lära sig!

Vad gör man åt skärp som petar ut? Klipper? Limmar med superlim?

Mera vimplar!

Mer vimplar! Grått och gult är ju så fint tillsammans. Till dessa sockor använde jag stickor 2,5 mm, grått regia-sockgarn och samma gula restgarn som till de förra vimpelsockorna. Jag följde även mina anteckningar från de sockorna.

Koftan till Johan

För länge sedan lovade jag min käresta en stickad kofta, och på syfestivalen för ett år sedan köpte jag garn som skulle passa till mönstret han valt. Det visade sig sedan att garnet inte skulle räcka och inte gick att köpa mer av, jag hade nämligen utgått från så mycket garn jag normalt behöver till en kofta, och mönstret var en lång modell med lyfta maskor, så det projektet fick vänta.

I somras när vi flyttade rensade jag bland mina kläder och sorterade ut sånt jag inte använder, bland annat en av de allra första koftorna jag stickat, nämligen denna. Efter att med dåligt resultat försökt pracka på diverse släktingar denna kofta gav jag upp den idén och fick snilleblixten att återanvända garnet. Med en kofta som muta satte jag sedan Johan på att repa upp, härvla, tvätta och nysta upp koftan. Sedan började jag sticka.

Mönstret som Johan valt, Ranger, är egentligen avsett för mycket tunnare garn och har ett strukturmönster med lyfta maskor. När jag stickade en provlapp verkade det funka (fast jag fick gå upp i stickstorlek), fast när jag stickat en halv ärm och den kunde stå av sig själv började jag ana oråd. Det var lite som pansar. Jag repade alltså upp pansarärmen och bytte till ett mönster av enbart räta och aviga maskor som inte blev lika tjockt. Så, detta är en Ranger i helt annan masktäthet och med ett annat strukturmönster. Formen är samma i alla fall.

Garnet heter Yarn Over och är väldigt tjockt och trevligt och klarade upprepning och återstickning utmärkt. Jag har stickat på stickor 6 mm och 5,5 till kanterna.

 För övrigt är det Johan som tar alla bilder på mig.