En tröja till min kära

Underst här i förra årets koft- och tröjskörd hittar vi den enda tröjan: en till Johan. Nu har jag bara kvar att visa en tröja från förra året, den tredje uppifrån. Den kommer så småning om!

Efter att jag stickade den första koftan till Johan fick jag mersmak eftersom han använde koftan så mycket. Så vi satte oss ner med penna, papper och en bok med olika stickmönster och ritade upp en bra tröja med raglan och ett enkelt strukturmönster med bara räta och aviga maskor. Jag använde ett mörkbrunt tweedgarn som egentligen var avsett för koftan till densamme, men som det var lite för lite av för det mönstret. Tyvärr är det ungefär det enda jag kommer ihåg, för jag har glömt både hur mycket garn som gick åt och vilka stickor jag använde. Så kan det gå! Johan är nöjd i alla fall.

Fina fina Elsa

 När jag frågade Elsa vad hon önskade sig i födelsedagspresent sade hon att hon jättegärna ville ha en kofta. Pyttsan! sa jag, en kofta tar miljarder av tid att sticka, det kan du inte bara önska dig. Sedan kom jag på att jag numera stickat en kofta var till alla i familjen (mamma, pappa, äldsta systern, näst yngsta systern, Johan) utom just Elsa, och dessutom behövde en stickning som gick ganska automatiskt att sticka. Därför stickade jag en kofta till Elsa, i mönstret Miette. Jag hade inga av Elsas mått när jag stickade koftan utan chansade på att den skulle passa, och trodde att den blivit alldeles för liten (när jag provade den på mig) men den sitter ju helt perfekt! Och Elsa blev jätteglad.

Jag använde stickor 4,5 och 4 mm, alltså en halv storlek mindre än i mönstret och ett ullgarn jag köpte på lidl för väldigt länge sedan.

 Kuriosa: kjolen Elsa har på sig sydde jag för många år sedan av ett ikea-tyg. Här syns den på mig.

Projekt: inredning

 Jag går ju stickutbildningen på handarbetets vänner i Stockholm, och där stickar jag hela dagarna. När jag kommer hem fortsätter jag att sticka, men har på senaste tid även börjat brodera lite yllebroderi. Det hela började som ett starkt begär på syfestivalen i höstas när jag såg de fantastiska kuddarna från fingerfärda och sedan yrade om dessa hela hösten så att jag till jul fick en broderisats. Nåja, mer om detta en annan gång. Jag har bara visat en grej från utbildningen, den maskinstickade koftan, och den hade jag redan tänkt ut långt innan. Den största anledningen att jag inte visat mer är att jag tänkt att det ska bli mönster av projekten. Men det kanske går bra att visa ändå?

Här är vårat senast avslutade projekt, som har handlat om att göra något som inte är ett plagg. Detta var något som jag gruffade och stånkade över till en början, men efter att ha varit magsjuk första veckan av projektet var allt roligt. Jag bestämde mig för att lära känna stickmaskinerna mer och därför kändes bebisfiltar som ett bra projekt.

Filtarna är stickade på maskin i Solkustens spinnverkstads entrådiga Gotland. De är stickade på full bredd och jag har efteråt stickat på kanterna för hand. Mönstret till den mörkare filten är ett klassiskt mönster som använts till insidan av vantar och mönstret till den ljusare är min tolkning av det allomstädes närvarande innemönstret med vågor. Till en början ritade jag några mönster själv, stora mönster med stjärnor här och där och långa flotteringar (trådar på baksidan), med tanken att sticka två lager och lägga ihop med avigsidorna mot varandra. Problemet var att tyget blev alldeles för tjockt i detta garn. Valet stod mellan att ha ett lager eller att byta ut garnet, vilket var ganska lätt, men då behövde jag använda ett helt annat mönster med små hopp på baksidan. Kanten på den mörka filten är stickad i rätstickning och kanten på den ljusa i bruten resår.

 Igår hade vi fotodag och lekte med ljussättning. Mycket spännande för mig som bara fotograferat i naturligt ljus.

 Sen gick vi ut och jag kunde "göra min vanliga grej". Skönt.

Betula x 2!

I höstas kom första numret av tidningen Avmaskat ut och i tidningen kom mitt mönster Betula med. Det var dessutom på framsidan och det var ju himla roligt. Nu har nästa nummer av tidningen kommit ut och det betyder att jag har fått tillbaks rättigheterna till mönstret.

Jag har stickat upp Betula i två olika storlekar, en som är större (200 cm från spets till spets) och en som är lite mindre (160 cm från spets till spets).

 Den större är stickad i entrådig Gotland, det garnet som förut bara hette "Solkustens Spinnverkstads entrådiga". Alla färger utom den naturvita består till största delen av ull från gotlandsfår. Ull från gotlandsfår är lång, otroligt glansig och vågig, lite som mohair. Eftersom det bara finns ljusgråa till svarta gotlandsfår används till det vita garnet ull från leicesterfår, som oftast är vita. Alla färger innehåller också en liten del finull (från finullsfår). Finullen är mjuk, krusig, glansig och finfibrig. Till denna sjal använde jag stickor 4,5 mm och stickade 6 repetitioner av diagram B. Det gick åt 300 g garn.

Den mindre är stickad i entrådig Jämtland, en helt ny garnkvalité från Solkustens Spinnverkstad som är  spunnen av ull från jämtlandsfår som är en ganska ny svensk fårras och en korsning mellan merino- svea- och finullsfår. Ullen från jämtlandfår är väldigt finfibrig och mjuk. Garnet innehåller också lite finull för lysterns skull. Garnet är helt otroligt mjukt! Det finns i entrådigt (ca 480 m / 100g) och tvåtrådigt (ca 250 m / 100 g). Till sjalen använde jag stickor 4,5 mm och stickade 4 repetitioner av diagram B. Det gick åt 150 g garn.


De båda sjalarna var med till syfestivalen som var i helgen och garn och mönster till sjalen finns nu att köpa från Solkustens Spinnverkstad. Inom inte allt för lång tid kommer mönstret även att finnas att köpa på ravelry, då översatt till engelska.

 Bildbevis för att det faktiskt är två sjalar! Under är bilderna på den mindre, stickad i jämtland, och ovanför på den större, stickad i gotland.

Marin - ett år senare

Här kommer en sjal som jag stickade på för mer än ett år sedan - Marin av Ysolda Teague. Det var nämligen en födelsedagspresent till min mamma som jag racerstickade och som blev klar så tätt inpå hennes födelsedag att jag inte hann med att fotografera den. Sedan glömde jag bort den, men så hälsade jag på min mamma i helgen för att fira hennes födelsedag och passade då på att fotografera den.

Till sjalen har jag använt stickor 3,75 mm och ett handfärgat lyxgarn som jag köpt av Dödergök. Jag kommer inte ihåg exakt innehåll men skulle tro att det är silke och alpacka i det. Perfekt färg för mamma som är väldigt lila av sig.

Julklänningen

 På julafton ville jag vara extra fin. När jag vill vara extra fin tar jag på mig en klänning, som vanligt. Dock hade jag en del krav på komfort för en sådan klänning, så det var bäst att sy den själv. Här är alltså julklänningen och den har alla dessa praktiska funktioner:

- den är sydd av ylletyg (så att jag höll mig varm)
- den är veckad så att magen får plats (för julbordskomforten)
- den har stora fickor (för överraskningar och godis)
- den har en mörk krage (så syns inte den dära glöggfläcken)

Det var allt! Den höll måttet kan jag meddela. Och även denna klänning är sydd efter hawthorn-mönstret, fast bara överdelen. Kjolen har jag joxat ihop själv och så även kragen.

 Det var kallt även om det var plusgrader då bilden togs. Men fort gick det!