tisdag 21 april 2015

Koftan Mary



 Här är min senaste kofta - Mary Mead av Andi Satterlund som är lite av en favoritdesigner för mig. Hon har liksom hittat formen på den perfekta klänningskoftan och gör den i många fina varianter. När jag såg mönstret till Mary Mead första gången föll jag direkt, och som tur var hade jag ett garn hemma som matchade perfekt. Garnet är madelinetosh tosh merino light i färgen tart och det gick åt fånigt lite garn, strax över två härvor. Den här röda färgen tycker jag är helt fantastisk - det är otroligt mycket liv i garnet och färgen bara glöder.

Som vanligt när jag stickar efter Andi Satterlunds mönster fick jag gå ner i storlek på stickorna, från 3,75 till 3,25 denna gång, men det kanske blev lite väl tajt (eller så underskattar jag min kroppsstorlek), för koftan sitter en aning tajtare än jag hade önskat. Dock inte så tajt att det gör något. Kanske stickar jag en till.




torsdag 16 april 2015

En riktigt somrig klänning

 Titta! Det är vår här nu! Det är dock inte så varmt att jag går runt barbent för jämnan, men jag frös inte alls i alla fall.
 Här är i alla fall en klänning jag sytt och som helt klart är något av det bästa jag gjort. Jag föll för detta tyg på grund av det fantastiska mönstret, och när jag fick hem det märkte jag att det är väldigt tunt. Alltså inget som passar att sy kragar och grejer av, utan det fick bli en fodrad historia. Jag valde att utgå från Buttericks B5748, alltså samma mönster som jag använde till den blåa klänningen. Och trots att jag inte gjorde några ändringar alls i livet så är passformen enormt mycket bättre på denna klänning än på den i ylletyg. Detta beror nog helt på att detta tyg är ganska smidigt och formar sig efter kroppen. Jag gjorde två stora ändringar, den första är att jag satte ihop bakstycket till en del (så slapp jag en söm på mitten) och sydde ihop ytterdelen och foderdelen på ett annat sätt, genom att spara axelsömmarna till sist och sy dem för hand. Den andra ändringen är att jag bytte ut kjolen mot en egen (helt enkelt tre meter tyg jämnt rynkat runt magen) och lade till fickor, för det måste en ju ha. Nästa gång jag syr klänningen ska jag nypa bort lite tyg i urringningen bak, det är lite över vilket kan ses på sista bilden.


 Ps: jag är väldigt mycket i odlartagen, det är så himla roligt att kunna peta i rabatter och gräva land. I tunnan som står mot trappan tänkte jag odla rosenbönor som ska klä in hela förstukvisten om det blir som jag vill.




torsdag 9 april 2015

Sommarklänning till Elin


Jag har på senaste tiden varit väldigt sugen på att sy i viskostyg. Ylle har ju fantastiskt fint fall, men nu är det vår och jag vill sy sommarklänningar. Tunt bomullstyg är fint, men jag irriterar mig på att klänningarna hasar upp på benen, jag vill att klänningar ska fladdra och vippa. Därför beställde jag en hög med viskostyg som anlände några dagar före påsk. Det gjorde också hela släkten och jag fick idén att testsy en klänning till kusin Elin, för att känna på hur det är att sy i viskos. Vi tog en av Elins klänningar och ritade av överdelen. Eftersom tyget är tunt och genomskinligt fodrade jag hela klänningen med samma tyg som i resten av klänningen på samma sätt som jag lärde mig när jag sydde den blåa ylleklänningen. Midjan gjorde jag stor och rynkade in med resår på insidan och kjolen är en hel cirkel. Jag blev väldigt nöjd och jag har aldrig sett någon hoppa, snurra, svänga och skutta så mycket som Elin gjorde de sista dagarna av lovet. Från det att klänningen var klar hade Elin på sig den hela tiden, till och med i bilen på väg hem (och kanske har hon den fortfarande på sig, vad vet man?).