Ullkärlek

En av mina bästa kärlekar är den till (och från) ullen. Den är kramvänlig, mjuk, lyssnar utan att avbryta, går att forma hur jag vill och finns alltid där. Överst är en blandning av olika ullkvalitéer: blue faced leicester, shetlandsull, corriedale och wensleydale. Nedanför är ull från min fantastiska mosters finullsfår. Den är mjukare än merinoull, lockig och har en fantastisk glans. Den har ungefär samma klifaktor som bomull men värmer förstås mycket mer. Jag håller på att spinna av den, vad det ska bli skriver jag mer om en annan gång.
Just nu varvar jag stickning och mönsterskrivning med tédrickande och sömnad. Att det är så svårt att skriva mönster hade jag inte förstått, men förhoppningsvis kommer det att bli förståeligt. Det tredje paret Elin stickas i ett garn jag spunnit av en angora-merinoblandning.