torsdagen den 24:e februari 2011

Åh nej!

...jag har fått ohyra i ullen! Eller, det har flyttat in en ny familjemedlem hos oss. Min lillasyster fyllde år i fredags, och har väldigt länge önskat sig en råtta, så då fixade vi det! På den korta tid som gått sedan hon flyttade in har hon blivit en fullvärdig medlem av familjen.
Råttan, som heter Mino, hjälper till med allt. Hon blev så förtjust i ullkorgen att hon försvann helt ett tag.
När hon sovit klart dök hon upp igen. Kurragömma är typ det bästa som finns.
Eller att sova på trånga varma ställen. Fast ibland kittlas hon.

5 kommentarer:

Manduzana stickar sa...

Men jösses, vilken söt. Det är nästan så att jag saknar att ha råttor.

Saras pyssel sa...

Haha, vilken härlig familjemedlem! Så länge hon inte gör mer än sover i ullen går det väl an. ;-)

Cecilia sa...

Vi har haft många råttor; finare smådjur finns inte! Så kloka och mysiga, blev nästan lite avis nu!

aliel sa...

Åh...så underbar... Det är ju underbara husdjur detta, sociala och tillgivna... *blir lite nostalgisk*

Paula sa...

Vilken fin liten! Ser härligt ut.