torsdag 24 februari 2011

Åh nej!

...jag har fått ohyra i ullen! Eller, det har flyttat in en ny familjemedlem hos oss. Min lillasyster fyllde år i fredags, och har väldigt länge önskat sig en råtta, så då fixade vi det! På den korta tid som gått sedan hon flyttade in har hon blivit en fullvärdig medlem av familjen.
Råttan, som heter Mino, hjälper till med allt. Hon blev så förtjust i ullkorgen att hon försvann helt ett tag.
När hon sovit klart dök hon upp igen. Kurragömma är typ det bästa som finns.
Eller att sova på trånga varma ställen. Fast ibland kittlas hon.

5 kommentarer:

  1. Men jösses, vilken söt. Det är nästan så att jag saknar att ha råttor.

    SvaraRadera
  2. Haha, vilken härlig familjemedlem! Så länge hon inte gör mer än sover i ullen går det väl an. ;-)

    SvaraRadera
  3. Vi har haft många råttor; finare smådjur finns inte! Så kloka och mysiga, blev nästan lite avis nu!

    SvaraRadera
  4. Åh...så underbar... Det är ju underbara husdjur detta, sociala och tillgivna... *blir lite nostalgisk*

    SvaraRadera
  5. Vilken fin liten! Ser härligt ut.

    SvaraRadera